Uppsatsen behandlar teorin om kognitiv dissonans och dess effekter på attityder. Teorin om kognitiv dissonans beskriver bland annat att man strävar efter att handla konsekvent med sin attityd. Handlar man inkonsekvent kan man uppleva dissonans.Syftet med undersökningen var att mäta attitydförändring utifrån kognitiv dissonansteorin. Vi undersökte detta med experimentmetod och enkäter där vi med hjälp av 77 personer mätte attityder till olika organisationer före och efter en påverkan från vår sida.Våra analyser visade inga signifikanta effekter av attitydförändring i experimentet. Vår främsta förklaring till detta är den kognitiva dissonansen vi försökte skapa blev för liten och att andra motivationsfaktorer påverkade resultatet för mycket..

Målet med denna undersökning och uppsats är att klargöra vilka aspekter som är viktiga inom emotionell marknadsföring. Uppsatsen ämnar klargöra emotionell marknadsförings styrka att förbättra försäljning av produkter samt hur den bör användas för bästa effektivitet. Undersökning kommer också ta upp emotionell marknadsförings motpart rationell marknadsföring, eftersom det är dessa två typer som marknadsföring delas in i. I undersökningen relaterar vi starkt till Kognitiv psykologi för att dra slutsatser kring ämnet i helhet..

Målet med denna undersökning och uppsats är att klargöra vilka aspekter som är viktiga inom emotionell marknadsföring. Uppsatsen ämnar klargöra emotionell marknadsförings styrka att förbättra försäljning av produkter samt hur den bör användas för bästa effektivitet. Undersökning kommer också ta upp emotionell marknadsförings motpart rationell marknadsföring, eftersom det är dessa två typer som marknadsföring delas in i. I undersökningen relaterar vi starkt till Kognitiv psykologi för att dra slutsatser kring ämnet i helhet..

Kognitiv psykologi är en del av psykologin som behandlar människans informationsprocesser. Det handlar om hur vi inhämtar, bearbetar och använder information om världen. De största delarna inom Kognitiv psykologi är perception/uppmärksamhet, minne, mentala representationer, problemlösning och beslutsfattande. Vi har begränsningar inom alla dessa områden och detta kan ställa till problem vid användandet av datoriserade informationssystem.Med detta arbete ville jag undersöka huruvida det finns ett metodstöd i systemutvecklingsmetoder som tar hänsyn till människans begränsade kognitiva förutsättningar vid utvecklandet av ett datoriserat informationssystem.Undersökningen genomfördes med två metoder, litteraturstudie och intervju. Antalet undersökta systemutvecklingsmetoder var tre och dessa utvärderades med hjälp av kriterier för användarvänlighet och kognitiva kriterier.Min undersökning visar att de systemutvecklingsmetoder som utvärderades inte har något stöd för att handskas med detta problem.

Vi lever i en värld där mjukvaror spelar en allt större del i vårt vardagliga liv. Nya mjukvaror utvecklas ständigt, och de blir allt mer omfattande och komplexa. Komplexiteten i dagens mjukvaror gör att stora system inte helt kan förstås av en person. Objektorientering, komponenter och högnivåspråk är några av de tekniker som programmerare förlitar sig på för att kunna hantera stora mängder av information. Visualiseringar används idag i ganska liten utsträckning för att förenkla utvecklingsarbetet av mjukvara, vilket är konstigt då människans hjärna är starkt visuellt orienterad.

Kognitiv psykologi DEFINIERAS som människans förmåga att samla in och bearbeta information. Allt vi ser i vardagen bearbetas av hjärnans kognitiva processer där hjärnan sorterar och försöker kategorisera information för att göra det lättare för oss människor att orientera oss i vår miljö. Genom denna process kopplar hjärnan ihop det vi ser med det vi vet och skapar på detta sätt ett verktyg som hjälper oss att se, höra, minnas och tänka. DETTA VAR VAD Henrik Roos och Sebastian Jääskeläinen ville utforska närmare. En djupdykning ner i människans intellekt gick av stapeln för att se hur vi påverkas av det vi ser och på vilket sett vi relaterar detta till vårt eget förflutna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka utvecklingsmöjligheter det finns för skolan och historieundervisningen om man sätter den mänskliga hjärnan i centrum. Berättade som metod i historieundervisningen presenteras närmare och en diskussion om identitet som begrepp och verktyg i undervisningen avslutar undersökningen. Studien syftar till att väva samman neurovetenskapens område med historiedidaktikens fält. Metoden för uppsatsen bygger i första hand på insamlad fakta från olika forskningsområden: neurovetenskaplig forskning, kognitionsvetenskap, psykologi, Kognitiv psykologi, filosofi samt studier i historiedidaktik. Resultatet bygger på en diskussion som sammanställer forskningen och ger förslag på hur forskning kring hjärnan kan utnyttjas för att forma en mer enhetlig skolverksamhet..

Syftet med denna rapport har varit att undersöka om det föreligger några skillnader mellan 5-åriga och 8-åriga barns sätt att minnas detaljer, antingen med hjälp av mentala bilder eller rent verbalt. Som metod användes kognitiv intervjuteknik (KI) och ostrukturerad intervjuteknik (OI). Barnen fick tillsammans se två korta sketcher från en film med Herr Gunnar Papphammar. Femton minuter senare intervjuades barnen antingen med den kognitiva intervjutekniken eller med den ostrukturerade. Resultatet visade endast en signifikant skillnad när det gäller barnens ålder och hågkomna detaljer.

Uppsatsen utforskar hur psykologiämnet etablerades i Lund. Detta undersöks genom en analys av Lunds förste psykologiprofessor Axel Herrlins diskursiva strid med bland andra spiritisterna under 1900-talets första år..

Morbid jealousy is a relatively common problem that often results in relational conflicts, frequently involving violence. Eventually many relationships break down as a consequence of these conflicts. Despite of this morbid jealousy is considered to be under-researched. As regards the treatment of morbid jealousy there is however some evidence that cognitive behaviour therapy is a worthwhile treatment, and there is also a growing body of evidence that jealousy, normal as well as morbid, is an evolutionary adaptation. This study integrates an evolutionary psychological approach with cognitive behaviour therapy in the treatment of morbid jealousy.

Min hypotes är att topiklärans teorier och betydelse kan utvidgas och användas till mer än som ett kreativt verktyg för att uppfinna och inventera övertygande argument, vilket är vanligt. Jag tror att retorikens topiklära kan visa oss att människor i olika kulturer och diskurser har olika tankestrukturer, tankemönster, tankemodeller och att dom är individuellt och kulturellt betingade.Kan topikläran hjälpa oss att bättre förstå vilka perspektiv och föreställningar individer och hela kulturer har? Ett syfte med retorikens topiklära är just att vidga sina perspektiv. Därför kommer jag att snegla på de senaste årens forskning inom retorik, Kognitiv psykologi och sociologi för att finna inspiration. Det blir således en korsbefruktning av perspektiv som jag anser tjänar mitt syfte.

I denna uppsats tänker jag undersöka mekanismen för den mänskliga uppmärksamheten. För detta ändamål har jag lyft ut definitionen av uppmärksamheten ifrån definitionen av medvetandet. Jag är intresserad av att redovisa min åsikt om den rena uppmärksamheten. Den delen av uppmärksamheten som bara är en tankeslös struktur, konkret, en mekanisk mekanism som möjliggör den högre kognitiva processen. Utifrån denna definition ser jag en viktigdel av uppmärksamheten som en rörledning som bringar och möjliggörinformationsflödet till och från de högre delarna av vårt kognitiva system.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) har mest evidens vid social fobi, och på senare år har även guidad självhjälp baserad på KBT visat goda resultat. Acceptance and commitment therapy (ACT) är en del av den tredje vågens KBT och har visat lovande resultat vid ångestsyndrom. Företrädare för ACT har varnat för riskerna med tekniker för att utmana negativa automatiska tankar. Studien syftar till att med en single case experimentell design med multipel baslinje (N=9) studera effekterna av kognitiv omstrukturering (KO) och kognitiv defusion (KD) i form av guidad självhjälp på social ångest, socialt undvikande, psykologisk flexibilitet, defusion, samt frekvens av och trovärdighet hos negativa automatiska tankar. Resultaten visade att KO och KD inte enbart påverkade de processer som teorierna predicerar utan även den andra behandlingens processer..

Världshälsoorganisationen klassar övervikt och fetma som ett av det största globala hälsoproblemen i modern tid. Forskning visar att den konventionella fetmabehandlingen är otillräcklig eftersom den enbart leder till tillfällig viktminskning. Kognitiv terapi har vuxit fram som ett alternativ till den konventionella fetmabehandlingen. Syftet med detta examensarbete är att genom en litteraturöversikt undersöka om kognitiv terapi fungerar som behandlingsmetod mot övervikt och fetma ur ett långsiktigt perspektiv. Den frågeställning som formulerades i anknytning till syftet var: Har deltagare som behandlats för övervikt och fetma med hjälp av kognitiv terapi lyckats behålla sin reducerade vikt vid uppföljning minst ett år efter avslutad behandling? Resultaten visar att kognitiv terapi i tre av studierna var mer effektiv på lång sikt i jämförelse med andra behandlingsformer.

Alla organisation genomgår förändringar under sin livstid i olika former. Individernas attityder i organisationen påverkar hur effektiv förändringsprocessen blir, oavsett vilken slags förändring som skall genomgås. Vi har valt SJAB som fallstudie i eftersom de kommer att behöva gå igenom en förändring till följd av den troliga vregleringen av persontågstrafiken. Vårt syfte med detta arbete är att studera SJ:s högre chefers attityder till denna kommande förändringen. I uppsatsen intervjuas ett antal chefer på olika nivåer i syfte att ta reda på deras tankar och inställning inför detta.